27.9.15

15. ["Skinned"]

Is that my voice I can hear in my head
Faces are fading, uncertain what's said
Is this what I get now for being alive
This seething aggression and wishing you'd die


Allting är så fel. Så fel det bara kan vara.
Det har hänt en grej, jag kunde inte stå emot och 2,5 år utan självskadebeteende är åt helvete.
Grejen är mer att det känndes inte ens som jag. Som om jag inte var där.
Som om någon annan tog över.
Sen "vaknade" jag till och var inte ens besviken. Jag skrattade bara.
Vem fan skrattar åt sånt?
Vad är det för fel på mig?


Har äntligen fått tid till läkaren.
I november.
Kommer ha så mycket att berätta, men kommer säkert knappt berätta ett skit. Som vanligt.

Nu har jag faktiskt haft några bra dagar, förutom några få stunder då jag var sådär "meh". Men idag är jag hyper. Och det brukar sluta med att jag landar på botten, ordentligt, med en hög jävla duns.
Det känns som att den stunden håller på att komma nu, ärligt talat.
Jag känner att jag nånstans på djupet är ledsen, och vill få ur mig allting men vet inte hur eller så...

Jag tror jag ska ta en promenad. Vet inte om jag ska gå själv, eller med någon. Om jag går själv så kan jag lyssna på musik - som jag blivit så beroende av. Om jag går med någon så kan jag i alla fall prata.
Vi får se hur jag gör.

Jag vill bara må bra. Nu. På en gång.



Revealing the monster, so incensed and so terrible
No more control of what he really is
He bleeds his possession out
Deals his aggression out


He feels so empowered now
He acts like he's some kind of god

_____________________________________________________________________
Kör på en låt där texten i inlägget kommer ifrån!